Saker jag gör när jag borde skriva

Nästa scen av Särskild glider omkring i huvudet som ett knäckt ägg i vattenbad. Jag verkar inte ha fått hjärnan tillräckligt varm idag för att riktigt koagulera scenen, men det kommer säkert. Tills dess försöker jag hålla mig sysselsatt så jag inte ska börja titta på traderaauktioner. Jag behöver verkligen inte mer saker. Jag: - Uppdaterar min kalender, både papperskalendern och den på datorn. - Sorterar småsaker i lådor. Jag önskar att jag kunde sortera de viktiga pappren istället, deklarationen är runt knuten, men det skulle kännas för mycket som att ge upp om att få något skrivet. - Läser novellsamlingar. Kan inte läsa romaner för det känns också som att ha bestämt sig för att man inte ska skriva, noveller är mer en pralin än en middag så de kan jag gott läsa. En eller två. Eller halva samlingen. (suck) - Äter. Inte bara praliner. - Svarar på mail och städar inboxen. - Planerar sommarens resa (det blir Rom). - Filar på intervjun till Eurocon (det är i alla fall något jag borde göra). - Försöker förstå mig på den nya telefonen jag skaffat. För många valmöjligheter gör mig bara irriterad och det är en pågående process att få den att bete sig som jag vill. Förhoppningsvis kommer det att resultera i en telefon som faktiskt fungerar, till skillnad från den jag har nu. Man borde kunna förvänta sig av sin telefon att den tar emot samtal utan att stänga av, att den inte plötsligt börjar snabbstava på tyska eller att den dör av att man skriver sms. - Gör tidslinjer på min whiteboard. Igen och igen. Förr eller senare ska det väl hamna på rätt plats, på tavlan och i huvudet.

Jag fick en helt lysande idé till hur nästa scen skulle utveckla sig när jag borstade tänderna igår. Den verkade superb hela natten, jag till och med vaknade och låg och tänkte ut hur det skulle kunna gå vidare därifrån. Men så började jag skriva och det går inte som jag tänkt. Alla säger konstiga saker och dyker upp oväntat. Jag får backa och fundera om. Ifall det hade känts helt rätt så hade jag låtit det vara kvar, men det är något med den här scenen som inte är som det ska, och det är just den biten som scenen finns till för ...

(dunkar huvudet i tangentbordet, äter en bit choklad, börjar om)